Jag tycker inte om när någon tar mig för givet, det är något som totalt går bort.
Särskilt när det kommer till pengar.
Jag är uppväxt i en familj där alla hjälper varandra.
Vi sitter inte och håller på pengarna då något krisar, vi finns till för varandra helt enkelt.
Men då någon börjar ta det för givet och fråga om och om igen.. då är det en helt annan sak.
Har du inte råd att köpa ett paket mjölk, har jag absolut ingenting emot att skicka över pengar, men känner du en stor lust för att spela poker - då kan du sticka och brinna.
Särskilt när jag får sura ord tillbaka, då jag även tidigare nyss lånat ut.
Jag har börjat köra olika principer.
Att inte få tillbaka en skuld på ett långt tag är ingen stor sak egentligen då jag ändå klarar mig utan det, jag måste inte ha dem. Men jag vill ändå.
Det är helt enkelt en principsak.
Jag älskar att vara generös - sålänge ingen tar mig för givet.
Jag har inget alls emot att låta någon ta tid på sig att betala tillbaka - sålänge personen i fråga inte får för sig att den inte behöver tänka på återbetalningen alls.
Jag kan gärna låna ut stora summor - sålänge personen i fråga klarar av att betala tillbaka det utan att själv gå back totalt i ekonomin då den gör det.
Jag har helt enkelt blivit trött på att hela tiden bli tillfrågad. Särskilt av dem jag helst av allt inte vill hjälpa på det sättet.
Säg att du inte klarar av att överleva månaden, och jag hjälper dig.
Men du går alldeles för långt om det bara är till skitsaker du vill ha hjälp till.
Det var en pojke på internet en gång som berättade att han inte hade några pengar kvar. Jag skickade över en 50-lapp över internet direkt. Vi hade mest pratat lite ytligt. Jag ägde bara ett par hundra på banken.
Jag såg det som en självklarhet.
Vi har fortfarande kontakt.
Jag försöker inte skryta, jag försöker bara få folk att förstå hur jag ser på saker och ting, och varför jag har mina principer.
Och nej, tyvärr, jag kommer förmodligen inte ge er som läser denna blogg en jäklars massa pengar.
Sorry.
Men du kan ju alltid försöka.
Det är ju allmänt känt att jag är gjord av pengar...
jomenvisst.
söndag, april 09, 2006
En principsak
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
samma här,gjord av pengar ^^. Har en kompis man nästan kan tro att han är gjord av pengar. Man frågar han om han har något småbös löst på sej till en kaffe i bland,han svarar att han inte vet om han har några pengar på sej alls,så ser han efter och går runt med 2-3 tusenlappar på sej och är inte ens medveten om det.
jag kom faktiskt att tänka på det i dagarn... jag lånar ut kanske strunt summor i sammanhanget... men nu är det säkert upp i flera hundra och då är det klart att man blir konfunderad... och det är klart att man funderar på om man ska kräva tillbaka pengarna... men jag ibland är jag lite snål av mig också... men jag har inga problem att låna ut... problemet är ju den att det kanske handlar om presenter då personen sagt att den ska vara med men helt enkelt inte betalar... då blir man lite sur och undrar hur man ska avkräva just de där 50 spännen... när det gäller just pengar så är jag extremt nogrann med att inte låta fakturor ligga... jag betalar dem direkt... för då vet man vad man har att röra sig med och det är nästan så att jag inte lånar pengar alls... de pengar jag har är de jag har att röra mig med inget mer... jag har lärt mig att så är det... man ska inte låna över sina tillgångar... men ibland blir det att man lånar av sig själv... men det är ju en annan sak...
skrutten84: Precis exakt så fungerar även jag :) Betala av allt och ger mig en överblick hur min ekonomi ser ut och sen leva efter det. :)
Skicka en kommentar