söndag, oktober 29, 2006

Ståuppkomik

Wiiiieee, på fredag ska jag kika och lyssna på Magnus Betnér!
Du vet, han som ibland sitter med i parlamentet, det skojiga programmet på fyran.
En av mina favoriter!
Jag längtar!


Och han är med ikväll i parlementet! Ååååh!

Glad som.. tusan..

Nu är jag jätteglad på den här underbara bloggen eftersom den krånglar som tusan.
Åh så glad jag är.
Känner den spirande glädjen inom mig..

bah.

lördag, oktober 28, 2006

Kastrerad banan

Det är oktobermarknad i stan idag, våran årliga marknad, sista lördagen i oktober. Megastort. Hela stan är fyllt av stånd och folk.

Jag, mamma och lillebror gick runt där, medan B satt på ett ställe. Efter att ha gått runt tillräckligt vandrade vi till B och satte oss där också.
Strax fick vi in blåbärspaj med vaniljglass för att mumsa på, men B, som inte ville äta samma sak, tyckte att faten var alldeles för dåliga för att kunna äta glass med sked, ansåg att de skulle ha en djupare kant, större kant, högre kant.
Jag tänkte då direkt på sådan man får på kinarestauranger.
"Ett sånt där fat man får med glass och kastrerad banan!.. eller.. öh, friterad menar jag".
Och där var det snacket slut.

B börjar åter igen förstå att vi barn, särskilt jag, är släkt med mamma.
Pratar lika konstigt, får inte ihop rätt ord.

Jag älskar kastrerad banan förövrigt.

Förändringar och klick

Så, nu har jag gjort om lite här på bloggen, eller snarare lagt till lite saker. Här till höger --->

Men tusan vad klurigt det är att lyckas skriva rätt tecken på rätt ställe. Vet inte hur många gånger jag sparade och kontrollkikade innan det blev färdigt. Ändå har jag lite saker kvar att fixa..
Men det får komma senare.

Äntligen har jag fixat fler länkar!

Klicka och njut.

Inspirationskällan är den bloggaren som fick mig att starta en egen.
Hittade för snart ett år sen i en tidning, och jag fastnade totalt vid orden, flödet. Precis min stil.
Så, den fick placeras här som länk.
Syster är då min syster's bildblogg, tyckte den passade bra här också.
Och isecore är min kära norrlänning. Föredetta Jokkmokk's-bon.
Som jag har känt sen jag var runt 16 år.
En av de få som har fått se min förändring genom åren.

torsdag, oktober 26, 2006

Finger och jobb och allt vad det är..

Var på vårdcentralen nyss och undersökte fingret, gjorde rent och allt. Himlans mysigt. Ser tusan ut som om något djur har blivit hungrig och tagit sig ett stort bett. Mums.
Enligt sjuksköterskan ser det fint ut och läker bra.
Jag har med andra ord skurit mig fint.
Vilket jag sa högt, och hon höll med med ett leende.

Ja, jag är alltså duktig på att skära mig på ett fint sätt.
Estetisk som jag är och allt..

Ringde sen till jobbet.
Det är helt sjukt.
Jag sitter och har dåligt samvete nu.

Skulle meddela att jag inte kommer på söndag.
Nu är jag ledig i två dagar, men har arbetstid på söndag, men beroende på att jag har skurit av en bit av fingret, och att det behöver läka lite till innan jag kan röra det så mycket och lyfta tunga saker, samt på sjuksköterskans inrådan och att jag faktiskt skulle VILJA åka dit på söndag, så får jag ändå ett kritiskt svar från arbetsledaren.
”Vad får dig att inte kunna komma på söndag då?”

Tja, var ska jag börja? Miffo.

Låter fientlig och skeptisk som alltid i allt han säger.
..Exakt som om jag är hemma av fri vilja, att jag låtsas att jag är ”sjuk”.
Att jag inte borde.

DET VAR INTE MENINGEN ATT SKÄRA AV FINGRET!

..fast egentligen har jag planerat det länge..
för jag tycker det är så skönt.


Förövrigt luktar tejpplåstret kondom.
Nice.

tisdag, oktober 24, 2006

Invalido

Jag skar av mig en bit av fingrat idag.
Det var himlans skönt..
Stod vid en skärmaskin på jobbet och skar paprikaringar.
..och fingret.
Blod, blod och åter blod.

Blev tillslut körd till vårdcentralen av en på jobbet.

Och nu sitter jag här, och har en stor klump till finger, och bara väntar på att den verkliga smärtan ska sätta in. Svider bara ibland. Hände runt kl 8 imorse..

Ofrivillig sjukskrivning.
Imorse ville jag inte till jobbet.
Nu vill jag inte vara hemma.
vafan, jag kan inte ens torka mig på toaletten med rätt hand!
Har du någon gång provat att använda fel hand?
Skitsvårt.


söndag, oktober 22, 2006

Wulffmorgenthaler

Vettig tanke

"Jag ska sluta tänka på honom, förmanar hon sig själv. Man blir så jävla korkad av det. Hela huvudet ockuperat av en karl, hans händer, hans mun, och bakifrån och framifrån och allt det där. Det kan gå månaden utan att man tänker en vettig tanke."

-
Ur boken Svart stig, av Åsa Larsson

torsdag, oktober 19, 2006

Företagsfesten med stort F

I fredags hade vi företagsfest, den andra jag är på inom ett halvår.

Började med att jag och M, en jobbarkompis, kom hem till mig för att fixa iordning oss efter jobbet och att börja förfesta litegrann. För mig resulterar det i att jag lyckas häva i mig 3 stora groggglas, inom ungefär 1½ timme. Jag var redan halvt som halvt full då vi kom fram till samlingsplatsen - i våran byggnad där vi jobbar.
I bilen dit - mamma skjutsade oss - kände jag att jag inte kunde prata rent riktigt, började sluddra, och enligt mamma blev det bara värre och värre ju närmare jobbet vi kom. Hoppsan, tänkte jag, och skrattade.

Det bjöds på räkor, sallad, röror, baguett och vin alternativt öl. Jag valde det första, som jag tycker mest om av de två, men tillräckligt illa om för att inte lyckas dricka mer än några munnar.
Efter ett tag gav jag glaset till M, och fortsatte på mina drickor jag hade haft med mig. De bjöd även på BajaRosa till kaffet, och eftersom jag inte dricker kaffe tyckte jag att jag fick ta två sådana. Gott.
Efter att ha gjort bort sig lite på "dansgolvet" genom att försöka dansa bugg med en jobbarkompis och nästan ramlar in i saker - kommer bussen för att köra oss allihopa in till Trollhättan, där vi ska spela bowling.

På vägen dit har vi allsång, i bussen, med alla möjliga sånger snuskiga. Brittas Fitta, och sånt. Ja, jättemoget och fint.
Vi anländer och tar oss in på krogen/bowlingstället och försöker hitta ett passande par skor.
Sätter oss ner och får på oss dessa underbart snygga fotförklädnader och blickar uppåt där jag får syn på A. Den där killen jag har varit intresserad av på jobbet, han som alltid hejar då vi åker buss. Han som jag var hos på efterfest förra företagsfesten, vars säng jag testade. Ensam.
Men denna gång var intresset inte riktigt lika stort.

Som vanligt har jag svårt för att hitta saker tillräckligt fort, som ett passande blowlingklot, så det blev till att springa runt som en dåre - full - och tillslut finna, efter att alla andra redan hittat till sin bana. Jag fick med andra ord leta lite till, och där var den.. med A.
Jag lyckades slå tre strikar allt som allt, och jag ledde hela vägen medan A låg tvåa. Varje gång jag fick strike gjorde jag en high-five med honom och flinade rätt i fejset för att jag ledde. Fick ett flin tillbaka. Men så i sista omgången, sista slaget/kastet/rullningen/nedklubbningen/ja-du-fattar, tar han mig! (Nej, inte sexuellt.). Han går in i ledningen och slår mig! Jag skrek "FAN DÅ!" och fick ännu ett flin riktat mot mig.
Och full som jag var tog jag tillfället i akt att krama om honom, för första gången någonsin. Tar själva bowlingmatchen som en ursäkt och tackar med en omfamning. Perfekt! ..han var nykter.

Banan stängs av och vi går mot skoavdelningen igen för att göra oss av med dessa vackra ting, och funderar på vart vi nu ska gå. Försöker få med mig M, men hon envisas med att gå tillbaka och försöka få med A till ett annat ställe. Hon vågar dock inte, och jag pustar och beslutar mig för att gå fram och fråga själv. Har hon bestämt sig för att vara intresserad på fyllan IGEN så får hon väl tusan göra något åt saken också. Jag tycker det bara är roligt, och har även i bakskallen att jag säkert kan utnyttja det på ett eller annat sätt samtidigt. Mina snabba steg får dock fart på henne, som beslutar sig för att fråga själv. Och det går väl sådär..

Vi lyckas ta oss ut, efter lite tjat på toaletten, och vinglar en liten bit tills vi funderar på var nu J är någonstans. Ännu en manlig jobbarkompis som är på vift. Jag plockar fram mobilen och slår en signal, och svaret blir; ännu ett uteställe vid namn Butlers. Jag svarar att vi kommer dit. Efter några minuters vinglande inser vi att vi inte har någon som helst aning om var Butlers ligger, så jag ringer igen och frågar. Vi ska bli hämtade. Och precis då vi båda vinglar till och nästan ramlar (Som vi kanske gjorde på riktigt, jag minns inte riktigt) så ser jag honom komma där i sällskap med två andra kvinnliga jobbarkompisar. De säger hejdå och J försöker sig på att hålla mig och M sällskap. Jag tröttnade snabbt på att gå och tyckte plötsligt marken såg ljuvlig ut att sätta sig på, men strax var J där och drog upp mig på fötter igen.

Då vi äntligen kom fram till Butlers såg vi tre jobbarkompisar stå utanför, en av dem var oerhört full, och sa sluddigt "haha, jag är för full för att gå in". Hon är 40+ kanske 50+? Ingen aning. Det lät och såg roligt ut. Jag fick visa leg.
Vi kom in, gick ner och lämnade in jackan, och så stod plötsligt A bredvid mig. Jag sa "Där är ju A!", lyfte upp armarna och kramade om honom för andra gången. En besvarad sådan igen, sedan efter att ha gjort allt bakom M's rygg, knackar jag på hennes rygg och säger glatt "Där är A!", vilket får henne exalterad. Vi drar dock vidare in i partylokalen, hittar ännu mer jobbarkompisar, men blir snart meddragen mot baren av M som tycker att vi ska köpa någon drink. Strax står vi vid arbetskompisarna igen där M berättar att hon köpte en sur drink. "M är alltid lika sur som en citron" säger en av våra arbetsledare, kvinnlig, och då sträcker jag fram mitt glas och säger "Jag köpte en söt..". Responsen av det blir ett skratt och en puss på kinden. En lustig känsla att bli pussad av en "överordnare". Iofs är de inga översittare, så man är på rätt bra nivå med dem, förutom att de då bestämmer..

Ännu en gång smiter M iväg genom folkströmmarna, och jag försöker hänga efter, men då hon stöter på ett gäng med killar och börjar prata med en av dem så ger jag upp och går tillbaka. Där står jag en stund och tittar runt på folk tills blicken fastnat vid något, eller snarare; någon. Sneglar ditåt och inser att även han har fastnat med blicken. Kikar dit ett par gånger, och snart riktar han blicken mot en soffa en liten bit bort och sen tillbaka till mig igen. Jag tänker i huvudet "Jag känner för att hångla", men uppenbarligen sa jag det högt eftersom en hörde mig säga något liknande sådant innan jag drog iväg. (Sägs dock även att jag sa "Jag är pilsk!", men det där har jag svårt för att tro. Jag använder aldrig ordet pilsk, och jag kommer ihåg allt vad som hände. Faktiskt. Eller? Men nej.. påhittat. uhm..). Jag satte mig i soffan och fick honom bredvid mig. Han tittade på mig, båda var fulla, hantyckte jag hade mörka ögon, "är det bra eller dåligt?" frågar jag, "jag vet inte.." blir svaret. Snart lyckas vi hitta till varandras munnar och kysser dem en gång, sedan blir det lite prat igen och utforskande blickar. Ser att han har en tatuering uppför armen som jag pillar på. Kysser varandra igen. Lägger huvudet på sned och sneglar på.
M och J uppenbarar sig och försöker få med mig iväg någonstans, jag ignorerar och lutar mig mot honom igen och kysser ännu en gång.
Inget hångel, bara kyssar lite då och då. Sånt jag verkligen har längtat efter..
Jag bestämmer mig för att följa med M och J, men han vill inte riktigt släppa mig. Börjar hålla fast mig lite, och säger att han då kommer att gå hem - om jag går. Jag tror det är jag som frågar efter mobilnummer, eftersom jag snart sitter med min mobil i handen och försöker trycka in det han säger. Han ber mig att kalla honom för "Piraten". Jag lägger huvudet på sned igen, tittar in i hans ögon och frågar "Så.. hur känns det att jag kan kontakta dig, men du inte kan kontakta mig?". Han kan inte riktigt svara på det. Jag reser mig upp och ställer mig bredvid, och känner efter mobilen, som jag inte längre har på mig. Undrar var tusan den tagit vägen på så kort tid, men så ser jag den ligga på soffan. Han ger mig den, sen går jag iväg med M. Minns inte ens när J försvann, men han hade tydligen ringt efter skjuts och dragit hem.

M och jag tar oss, väldigt vingligt, till en annan plats i lokalen, först för att M undrade var A höll hus, så jag beslöt mig för att gå runt och leta överallt. Jag blir nämligen, även som full, så jäkla trött på fegisar som vill saker hela tiden men inte vågar utföra det. Så mitt uppdrag, jag själv gav mig, var att leta upp A och knuffa fram M. Vad är det hon vill? Jag hittar honom, men det resulterar inte i någonting. Men runt samma bord sitter några andra från jobbet, som vi börjar prata med. Tjejerna reser sig upp och försvinner iväg och då tar vi tillfället i akt att ta deras platser. Snart springer även A iväg, vilket får M att rusa efter honom som värsta fjortisen. Hon ville dansa.. Han skulle göra annat.

Snart har vi lyckats ta oss upp på dansgolvet, jag och M, och börjat sätta igång att åla oss på ett svingande vis. Ungefär "Se på mig, jag är så het". Tre manliga arbetskompisar satt och tittade på oss.. En av dem är delägare i företaget. Ja, jippi.
Efter att M lyckats ramla på dansgolvet ett antal gånger beger vi oss därifrån och försöker hitta utgången. Vi plockar åt oss våra jackor, och stöter på en kille jag känner igen. Det visar sig vara en gammal skolkamrat, han gick i sjuan när jag gick i nian - det var han som kom ihåg det. Så jag är tillräckligt lik den jag var då för att känna igen? Kanske syns vem man är oavsett hur mycket man förändras iofs..

Vi beger oss ut, vinglar iväg, försöker få på mig jackan, och då kommer en annan kille framrusande. Han är tydligen helt fascinerad av mitt utseende. "Du är så vacker!" utbrister han entusiastiskt och stirrar på mig. "Vad vacker du är!" säger han igen och försöker röra vid min kind. Jag går en liten bit åt sidan och han följer efter. M frågar "Är inte jag vacker då?" och till svar får hon "Jo, du är okey, men HON.. HON, hon är så vacker!" ..och tittar mot mig.
Jag skrattar och försöker gå därifrån, men han följer efter. Han fortsätter att titta på mig och upprepa "Du är så vacker" om och om igen. Han börjar hålla armen om mig, men jag stretar emot lite, tycker han är för påflugen. Jag frågade vad han är ute efter, men enligt honom vill han bara titta på mig...för jag är så vacker.. Han förstod att jag inte ville sätta på honom, eller bli påsatt. Sen la han sin hand på min rumpa, och då slog jag bort honom och sa något om att han skulle lämna mig ifred. Han följer efter en bit men nu lite bakom.
Sen ber M mig att jag ska ringa min mamma, eftersom hon skulle hämta oss, vilket jag gör. Och mitt i samtalet sätter sig killen igen bredvid mig och håller på att ta på mig i ansiktet och pussar mig på kinden. Jag påpekar för mamma att jag har en galen kille bredvid mig som försöker sig på mig, men att jag ringer och ber henne hämta mig istället. Det måste ha låtit konstigt.
Jag var vacker, sa jag också.

Vi går iväg igen och tillslut försvinner killen, han ger upp.
..söker oss till platsen vi ska bli upphämtade, men kommer inte så långt eftersom M har fått för sig att må dåligt. Vi stannar vid en stenstolpe där hon får ur sig lite otrevliga saker. Sedan sätter vi oss vid en bankomat och strax ser jag en polisbil kommer körandes. Jag petar till M och ber henne titta upp och låtsas vara nykter. Polisbilen stannar och frågar hur hon mår och var vi gör. De tittar enbart på M. Jag sitter där och kan knappt hålla huvudet rakt, men ändå ger jag ett nyktert intryck. M blir ombedd att resa sig upp (fyllecell nästa?) - hon lyckas och polisbilen åker iväg.

Så kommer äntligen mamma, och lillebrorsan har hängt med. M halvligger ner i bilen och sover hela vägen hem. Ute på min gård står vi ungefär 5 minuter och väntar på att M ska börja må bättre. Mamma och bror har då åkt hem till sitt igen. Vi går in i trappuppgången, och då börjar jag sätta igång och fnissa. Kan knappt hålla mig ifrån, trots att jag vet att det ekar som tusan in till grannarna. Vi kommer in och M stupar direkt i soffan.. Med jackan på, med huvudet på sidan av soffan och kroppen ligger nästan på golvet.
Plötsligt ropar hon efter en bunke att få ur sig lite mer otrevligheter.
Jag springer efter den och sätter mig åter igen vid datorn jag lyckats placera mig vid.

Jag är full som ett as, nära på, hur fulla nu as är. Hm.
Roar mig med att fylleprata på IRC.
Enormt pratglad, och stavade inte alls fel, nejdå..
Tur att jag åtminstone inte fick för mig att blogga..

Jag får aldrig bakfylla.
Men så vaknade jag med en dundrande huvudvärk.
Aj.
Och M började sätta igång att ställa mängder av frågor kl 9 på morgonen. Jag bad henne att hålla tyst, sen somnade jag om.


Det var en rolig fest och jag längtar redan till nästa!
Det hände en jäklans massa saker, och just nu får jag höra allting på jobbet av diverse retsamma människor. Så går det när man lyckas få sig ett ragg precis framför ögonen på arbetskompisarna.

Men vad säger man..?
Det är roligt att driva med sig själv.
Aldrig att jag skulle skämmas dagen efter.
Det är liksom inte min grej.
Är det bra eller dåligt tro? :-P

måndag, oktober 16, 2006

Fredrik Reinfeldt

Igår drömde jag en mardröm.
Just precis innan jag vaknade.

Jag satt vid ett bord med bland annat Fredrik Reinfeldt. Ja, det är redan inne på mardrömsnivån.
Han började tåflirta med mig under bordet, och jag fortsatte för skoj skull, vilket resulterade i att han tydligen fick "ved till elden".
Sen tog han tag i min hand och höll den.
Folk runt omkring reagerade över det, att det var konstigt och fel, eftersom han tydligen tidigare har gjort likadant med andra tjejer.
Tillslut fick jag nog.
Och drog mig undan, och av det blev han jättearg och började skrika på mig.

Sen vaknade jag.

Jag var skitskraj.

Hoppas jag aldrig mer drömmer såna mardrömmar.
Hu.

torsdag, oktober 12, 2006

Lögn

Läste igår, har jag för mig, om en tjej som blivit våldtagen, och vars vän kastade sig över våldtäktsmannen och slet undan honom.
Jag satt och hade tårar i ögonen - för hennes skull, och vännens.

Och så läser jag det här nu.

Vilka jävla idioter!
Slösat bort min berördhet på ett par förbaskade skitskallar.


...om det nu ens stämmer att de ljög. Vad fan ska man tro på?

onsdag, oktober 11, 2006

Jag har en plan!

Har ännu en gång kommit på en sak jag vill göra, och jag tänker genomföra det!
Åtminstone försöka en jäklars massa.

Jag vill se Varberg.
Uppleva Varberg.
Jag har aldrig varit där.

Killen som var här och hälsade på nu senast, två gånger - bor i Varberg.
Dock ska han snart flytta lite närmare hit, men innan dess måste jag ju dra ner och kika in för tusan gubbar!
Jag bara måste.

Så det så.

6 kg

Pyret väger 6 kg, och han är 1½ år gammal.
Jag ser honom fortfarande som en kattunge.
Men uppenbarligen är han jävligt stor.
Och har enormt stora tassar.

Varför stoppar katter i växten i ens egna ögon?

pojkvän

Idag hade jag enormt svårt att ta mig upp.
Det första jag sa högt till mig själv var "Jag vill ha en pojkvän att vakna upp vid! gaaah".

Får se hur det löser sig.

tisdag, oktober 10, 2006

And here we go again

Ännu mer linköpingkort!
Här försöker jag förmodligen föreställa Beauty and the Beast, möjligtvis, kanske?


måndag, oktober 09, 2006

Ey!

Nu har jag lite kort ifrån Linköpinghelgen..
Jag är väääldigt full på dessa kort.

Och så är jag hon den där till höger.




Så söta så!

Kommer inte på någon passande rubrik.

Sen den morgonen då besöket åkte hem har jag varit mer eller mindre sjuk.
Jag somnade om då jag kom hem från stationen och sov alldeles för mycket och var alldeles för seg och tom i skallen när jag vaknade. Det har varit något pågång i flera dagar, vilket jag känt på mig, men bröt inte ut förrän jag blev ensam åtminstone.

Så jag ha varit allmänt snorig och tung i huvudet och känt mig febrig. Och till råga på allt hade jag planerat denna helg långt bakåt i tiden, så på fredagen kom H hit och på kvällen gick vi på en modeshow med mingel efteråt, med mamma. Det gick sådär, jag var halvt borta.
Och hela helgen har jag varit likadan, mer eller mindre.
Men vi ha haft roligt, jag och H, trots det.

Hade önskat att vi fick mer tid för saker dock.
Kändes väl inte riktigt hundra procent för att vara social med en till, som anlände på lördagen..

Jag har förövrigt lärt mig att äta tomat igen!
Åtminstone på macka.
fortfarande inte varma och slemmiga på pizzor, eller klyftor.. men skivade med örtsalt är smaskigt.

Min frukost idag!



















Förresten.. ingen som känner för att komma hit med onyttiga och goda saker man kan äta upp? Ett sjukligt beteende man får.. när man är sjuk. :-P
Pretty please?

torsdag, oktober 05, 2006

Besök åter igen

Jag fick besök igår, av samma snubbe som jag träffade för två veckor sedan imorgon. Han jag bara pratade med i 4 dagar innan vi sågs.

Det var trevligt - igen. Gav en hejkram när han gick ur tåget, och så promenerade vi hem till mig - vilket tog en halvtimme (jag lovar! ..han trodde mig inte). Men vi bestämde oss snart för att kika in Vänern lite till, var inte tillräckligt sist, så vi tog oss till våran fina lilla skogsväg intill vattnet, satte oss på en bänk och tittade ut över allt, svor åt bilar som lät och sneglade in solnedgången. Tillslut blev det kallt och vi beslöt oss därmed att knalla vidare på skogsstiden, och sedan återvända hem till mig där vi försökte få igång en film.
Självklart i datorn men via TVn. Jag är ju så hightech att jag har sådant där, och eftersom jag har en superstor TV nu för tiden måste jag ju utnyttja den. Men självklart började allt krångla. Bilden och ljudet, tillslut gav jag upp.
Istället la vi oss i sängen och kikade på datorn.

Och där låg vi tills den tog slut, och även tills morgonen kom.
Vad som hände mellan där inkluderar ett par kalla händer som försöker bli uppvärmda på en mage och diverse andra tokigheter.
Rätt skoj att bita lite löst i hals och haka och kind och öra har jag märkt. Måste jag göra lite oftare. Särskilt roligt när man får några fnissattacker i örat samtidigt som man gör det.

Och eftersom jag skrev så fint i mitt tidigare inlägg här så behöver jag nog inte säga vad som sedan hände.. förhoppningsvis.

Tog oss upp runt 7-halv8 för att gå in till stationen eftersom han ännu en gång skulle åka vidare.
Sen fick jag en sån där go kram.
En som liksom omsluter en, håller fast, en mjuk men hård.
En sån man tycker om.

Alltid roligt att få besök!

Imorgon kommer ett till.. ;-)
Men du kan lugna ner dig, det är inget sånt besök.

Kondom.

Jag kan säga så här att det händer en hel del just nu..

Och.. öh. det ligger en kondom på mitt nattduksbord.
Använd.
Ja.
Precis.
Det händer en hel del just nu som sagt.

Något mer du vill veta när jag ändå är i farten?

måndag, oktober 02, 2006

Tjohoooo!!!

Tänkte försöka återberätta helgens vistelse i Linköping..

Dag 1, torsdag.
Jag anländer efter 4 timmar i tåg, halvblundandes. Hade jobbat hela dagen, klivit upp kl 04.50, och satte ner mina fötter på Linköpings station lite före kl 22. Jag var med andra ord en aningens trött. Men så såg jag dem, det söta paret, stå en bit ifrån där jag klev av. Space viftar med armarna som jag bad henne om, och så blir det kramkalas!
Det blev mest att lägga sig och sova efter att man fått i sig lite mat. Någon viss person skulle ju upp nästa dag och jobba, medan jag och Mr P (Paran) skulle få sova. Ljuvligt!

Dag 2, fredag. Jag och P lyckas komma iväg till S (eller J, men det blir så rörigt med alla initialer jag använder, så det får bli S) där hon befinner sig på jobbet - ett dagis! Vi får snabbt i uppdrag att bygga ihop en flygplats barnen har fått som leksak. En rätt så utymplig grej när det kommer till 3-4-5åringar. Men förmodligen sablans skoj! Det var klurigare än vad vi anade dock, så vi gav upp. (Men de ska få äran att bygga ihop den hemma någon gång kanske, utan mig! snyft, snyft.)
Vi åker in till stan, där jag aldrig vistats, lyckas köpa en flaska sprit som jag och S tänkt dela på under kvällens fest.
Hann med, mellan allting, att träffa Noy och hans nya flickvän. Åt mycket gott på ett hamburgerhak.
Vi kom hem, gjorde iordning oss, drack en grogg, gick iväg till fest och satt placerade i soffan i några timmar med okända folk. Trevliga, men det sas inte så mycket. Jag pratade mest med S. En lugn fest var det. Då vi slutligen bestämde oss för att gå hade klockan hunnit bli runt 23.30-00.00 och vi var nära på de sista. Och det var inte förrän då jag lyckades visa tendenser på att jag hade blivit redigt packad.
Jag skulle ta på mig skorna, stod på ett ben, och ramlade in i väggen.
Nästa tecken var mitt fnittrande, eller gapflabb. Kunde inte stå rakt samtidigt, var nära på att sätta mig på marken flera gånger pågrund av skrattandet. Sedan höll en busskur många meter bort på att blända mig totalt. Busskuren lyste, helt enkelt.. Och rakt kunde jag knappast gå. Tillslut höll jag S i armen, i armkrok, och lite då och då stötte Mr P upp mig från andra sidan.
Så kom vi slutligen "hem". Och väl där satte vi oss vid datorn, där jag såg att en viss J just hade skrivit.
Den J jag träffade i februari senast. Den J som jag för första gången någonsin - på riktigt - och inte bara vinkning - träffade i februari. Alltså han jag pratat med i snart 5 år. Shit vad jag upprepar mig.
Det slutade med att man gav ett förslag på antingen säga hej precis just då eller ta en söndagskaffe, och det ena ledde till det andra, vilket resulterade i att en vinglande jag gick i sällskap med två "föräldrar" ;-) och mötte denna J. S och Mr P lämnade mig i J's våld och vi promenerade iväg. Fick se ny lägenhet. Det var roligt att träffa igen!
Senare, efter massa timmar, när jag väl lyckades ta mig ut och försökte hitta "hem" igen gäspade jag och log åt att jag åter igen hade rätt - ingen bakfylla för fem öre. Det första jag gjorde då jag klampade in var att ramla ihop på madrassen och somna.

Dag 3, lördag.
Jag vaknar, efter någon extra timme sömn och stapplar upp trots att jag skulle kunna sova mycket mer. Därmed sabbade jag allt vad sömn heter fram till idag- måndag. Men det visste jag inte då. Vi försökte komma på något att göra, och tillslut kom P över, en annan P, Peter närmare bestämt, med inlines och cykel. Och snart hade båda P'na - pojkarna - Mr P och P-eter - ett par inlines på sig medan vi två tjejer satt på varsin cykel, och så bar det iväg! Jag älskar verkligen att cykla, en av de sakerna jag trivs bäst med att göra när det gäller all sorts träning överhuvudtaget. Och en riktigt bra bit blev det, runt hela området och tvärsöver och omvägar som tusan, men hur skoj som helst! Tillslut hamnade vi på ett gulligt litet café, det var placerat i en trädgård som man fick sitta i på trädgårdsmöbler, och inne i en liten stuga fanns saker man kunde mumsa i sig. Våfflor och morotskaka blev det, det sistnämnda valde jag, blev dock djävulskt sugen när jag såg killarna äta det första..

Snart var vi påväg in till stan igen, gåendes, för att möta upp Mr P's familj och äta med dem. De var också riktigt trevliga! En väldigt söt mamma om inte annat. Blev kinamat, vilket jag älskar. Testade något nytt - stekta nudlar med räkor och kyckling och paprika! Hur smaskigt som helst, förutom paprikan då.. Varm sådan går totalt bort, urkburk. Men mums!
Sedan blev det att cykla och åka inlines hem igen, och nu i en räserfart, alla snabbade på varandra. Killarna tog tag i våra cyklar och tog fart åt sig själv, eller gav oss fart lite då och då.
Skulle kunna ha fortsatt hela kvällen.

Kom hem i lagom tid till att få besök av Noy och tjejen igen. Vi hade beslutat oss för att kika film eller umgås på något vis, eftersom jag nu var i stan och jag så sällan träffar Noy. Så bäst att passa på! Det första de fick se var en barbröstad svettig Peter - genom balkongen - vilket utlöste ett skrattanfall, men så kom Mr P ingående i bara kallingar med värsta manliga machogångstilen - jag vet inte hur länge jag skrattade. En uppenbar rolig öppning på sällskapet och en inblick av vad det är man sysslar med i detta hushåll. ;-). Snart kom det två till grabbar som hemskt gärna ville dela kvällen med oss - vilket slutade med att man halvsov i soffan framför film. Jag var fruktansvärt trött, och uppenbarligen inte den enda då jag sneglade mot Space. Runt 23.30 bröt vi upp och alla gick för att låta oss sova eller vad vi nu ville göra.
Vilket det blev, sömn för hela slanten, med vetskapen om att man kommer bli tvungen till att ta sig upp "tidigt" nästa morgon, då Mr P's familj skulle hälsa på runt 11-tiden. Extremt tidigt helt enkelt..

Dag 4, Söndag.
Vi vaknar, jag lyckas precis ta mig upp och springa på toa innan jag hör dörren öppnas och bär med sig en familj in i hallen. Blev att fika med dem, åt en väldigt god plommonpaj som Mr P's mamma bakat. Duktigt! Sedan frågade hon lite om mitt jobb, vilket jag glädjeligen svarade på. Trots att jag ofta avskyr jobbet så är det himmelskt roligt att berätta om det, för jag tycker ju ändå om arbetsuppgifterna jag sysslar med. Det är tiderna och personalen och hela jäkla skiten som är uppstoppat i ett jävla dynghål. Men ja, inte svära mer nu nej. Plommonpajen var som sagt god. :-P
Strax åkte de iväg igen för att ta sig hemåt, och de tog mig i hand allihopa och sa något om att vi kanske ses igen. Väldigt öppna och trevliga mot nya ansikten! Föll för dem direkt, även systern var söt.

När de väl hade åkt iväg försökte vi komma på vad vi nu kunde göra innan det var dags att bege sig till stationen för att få iväg mig från staden. Vi beslutade oss för att åka till blomsteraffären, jag och S, och köpa fina växter. Och fint blev det!
Och för att snabbspola lite..
Plötsligt satt vi på tågstationen alla tre och spanade in folk som gick, alternativt sprang, förbi. Tyckte jag kände igen en tjej på bänken bredvid, vilket jag talade om, och jag kunde även hennes namn.

Vi sa hejdå med kramar och prat om att ses igen i någon av våra städer.
En 4 timmars tågresa framför mig igen.
Och så i Nässjö stöter jag in i tjejen jag kände igen på stationen, vilken haffar tag i mig och säger "Hej! Jag såg dig i linköping! Sa till min kille att "hon känner jag!". vilket sammanträffande.
Sen skiljdes vi åt och nästa gång jag såg en skymt av henne klev vi av tåget i Vänersborg. Där jag bor.

Väl hemma kommer jag aldrig i säng och när jag väl lyckas är klockan alldeles för mycket, vilket resulterar i en vacklande zombie på jobbet då jag klivit upp 05.00. Alla reagerade och kommenterade min trötthet. Men tja, så kan det gå.
Sover man inte tillräckligt en natt så skiter sig resten också tydligen.

Men detta var den roligaste helgen jag har varit med om på enormt länge!
Även roligare än sist jag var där. Jag hade inte samma fängslande behov av att kontakta någon hela tiden, och inte ens sablans massa förväntningar som bara höll mig ifrån att spricka ut i ett leende.
Och det var så väldans längesen jag verkligen var megafull och skrattade som en tok!

Och till råga på allt; jag utropade ett ord som fick några att skratta då jag mötte J.
Tjohooooo!! ropade jag helt full och vinglig. och som svar från honom fick jag, något som iofs inte riktades mot mig utan Space och mr P, ropandes "Så ni lämnar henne till mig?" eller något liknande.
Mitt minne är stort, men sååå stort har jag inte!

Tjohoooo!

En liten tanke kan förändra hela ditt liv

Kom på en sak imorse klockan 05.40 då jag cyklade i regnet påväg till jobbet.
Man kan ändra hela sitt liv bara genom att ändra tankar - inställning.
Det har jag å andra sidan vetat hur länge som helst, men små små förändringar kan göra en hel dag.

Som då imorse.
Det regnade och jag cyklade med en butter min och suckade över vilken jävla otur jag alltid ska ha.
Efter 5 minuter kom jag på mig själv med att knappt orka få cykeln att rulla, och då började jag fundera på varför i helskotta jag ska cykla med en sur min och bara bli tröttare och tröttare då jag kan le istället?
Såå jag började ändra tankegångar.
Istället för att sucka över regnet så uppskattade jag det härliga i att få blöta regndroppar i ansiktet då det faktiskt alltid blir kokhett då jag cyklar. Blir lite svalare på det viset. Sedan har jag ju linser, och därmed blir jag befriad ifrån att vara tvungen att använda mina fingrar som glasögonens vindrutetorkare stup i kvarten.
Jag får åter igen uppleva hur det är att kunna se utan att ha något hinder framför ögonen!
Sedan börjar jag se mörkret i andra lägen. Ett totalt jävla mörker var det nyss, nu är det snarare en mysig stämning som får mig att vilja krympa ner i ett täcke och bara vara. Jag cyklar rätt igenom det mysiga mörkret, och ingen annan finns på vägen.
..förutom en hund som är helt dyngblöt, men det är inte jag! Jag har ju en jacka på mig, och byxorna blir iofs blöta, men vad spelar det för roll? Jag ska ändå byta kläder då jag kommer till jobbet.
Med ens lyckades jag trampa igång cykeln igen och komma in i en snabbare rytm - med en glimt av ett leende!

"Tänk positivt!" säger många till folk som mår dåligt.
En sak man avskyr att höra och som man aldrig kan använda sig av när man väl sitter där i skiten. Men.. tja, det är faktiskt sant. Tänker man positivt så blir livet positivt.