Jag vet vad man ska göra, men jag vet inte hur jag ska göra det.
Det gör ont när saker blir krasade under en fotsula.
Såfort jag tänker på det känns det som om något fyller upp hela mitt bröst och trycker på utav bara helvete. Men bröstet öppnar sig inte, istället kommer det ut i form av tårar rinnandes ner för mina kinder.
Det värsta är vetskapen om hur saker inte kommer bli nu.
Vad som kommer fattas.
Det jag suktar efter mest kommer fattas.
Och just nu vet jag inte hur jag ska lyckas hantera det.
Jag vet att det kommer bli bra tillslut, men just nu är inte tillslut.
Just nu är.. just nu.
söndag, juli 08, 2007
Just nu
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar