164 cm lång!

Idag mötte jag en gammal klasskompis jag gick fyran-femman-sexan med, och även alla tre åren i estet-musik-klassen.
Vi har inte sett varandra på flera år, vi tog studenten för fyra år sedan, men kan kanske tippa på att iaf tre år har gått.
Han berättade att han just flyttat till samma område där jag har bott i tre år.
Han bor i gården bredvid.

Vi åkte buss ihop, båda skulle in till Trollhättan, så vi fortsatte prata där.
Sen när vi slutligen kom fram till platsen båda skulle gå av på sa vi att vi säkert kommer ses, och vi får höra på något sätt, vi bor ju ändå nästan grannar.

Jag blev glad av att möta honom! Han log mycket, jag är ju rätt så förändrad, och jag är mer pratig också.
(Självklart hoppas man ju på att han är singel. Man är ju inte mer än en... närhets-och-kärlekstörstande människa. bah.)
(Men det sa jag inte högt.)

Vi sa hejdå och gick åt varsitt håll, han till sitt ena jobb, biografen, och jag till farbror blå, polisen!
Jag skulle fixa pass, vilket gick väldigt fort.
Och tydligen är jag 164cm lång.
Jag fick mäta mig, då var jag 165½, sen tippade vi på att mina skor var 1½ cm höga.
Jag har undrat hur lång jag är i många, många år.
Nu vet jag.

På måndag kan jag komma och hämta passet.
Dock är jag inte hemma då, kommer inte kunna hämta det förrän torsdag, om det inte går att någon annan hämtar åt mig, men förmodligen inte.

Sen tänkte jag gå runt lite i odenhuset, ett shoppingcenter, men jag bestämde mig för att spara 30kr på bussen och ta den direkt hem till Vänersborg igen, och gå runt i affärer där istället.
Jag skulle ju köpa födelsedagspresent till E!
Och jag hittade värsta grejerna.
Du skulle bara veeeta!

Sen kom jag hem, och posten hade anlänt, två gånger om. I posten fanns det en postlapp!
Det betydde att min mobil hade kommit, så jag tog cykeln direkt och cyklade iväg och hämtade hem det.
Mycket farande fram och tillbaka.

Sen dess har jag lekt med mobilen, och installerat skojiga program i datorn, och kopplat i mobilen med en usb-sladd, och sen förstått mig på hur saker och ting går till.
Jag satt och sms'ade på datorn, det var rätt fräckt.
Eller jävligt fräckt.
Hade usb-sladden ikopplad i mobilen, sen klickade jag upp ett program som kunde se allting som fanns i mobilen, klickade fram inkorgen på meddelande, tog fram ett jag hade fått, klickade att jag skulle svara, och där kunde jag skriva allt i ett fönster, på datorn, sen sände jag iväg.. fortfarande i datorn, och strax kom det en leveransrapport - till mobilen!
Hur makalöst som helst!

Jag blev helt frälst i tekniken.

Och kameran är hur frän som helst!
Jag är laddad inför Mallorca nu!

Men först ska det bli en Linköpingresa igen, och där ska jag också ta många fina bilder!