Ickekroppslig närhet

Han är så fin.
Särskilt när han ler.
Hans ögon är så söta.

Han gick just härifrån.

Skickade sms och sa att han skulle bli sen, tillräckligt sen för att pizzerian inte skulle ta emot folk som satt och åt där, om man inte åt snabbt. Så vi gick upp till mig ändå - han som valde.
Jag sa "jag får ju ändå inte bestämma".

Satte oss i soffan, kikade på tv, pratade och skojade. Jag frågade ifall jag fick sätta mig nära honom, som vi brukar göra, men nej, inte idag. Han vill nog prova att hålla mig på halster.
Jag bad honom hålla i min hand så jag fick pilla lite, men inte det heller.
Han var så nära, bara att sträcka ut handen, men vi rörde inte varandra någonting.

Och nu när han åkte kramades vi hejdå, jag bad om en lång kram, men han nekade, "man får inte alltid vad man vill ha" med leende i ögonen.
Och jag påpekade att det var första gången han åkte hem, han inte sov över, det kändes konstigt.
Men det är väl bra? Jodå, det är bra, men konstigt.

Jag la handen lite mot hans rygg när han gick ut genom dörren, för att känna närheten.
Ha det så bra på jobbet imorgon!
Vi kan väl ses snart igen?
Jadå, jag hör av mig.
Bra, ha det så bra, hejdå.
Hejdå, och med en liten vink med ena handen.

Han är så fin.
Och jag känner mig så.. längtansfull.
Jag vill ju ha honom nära, och nu fick jag ha honom nära, men inte kroppslig närkontakt.
Men det är något jag måste lära mig också, att inte bara sitta ihop i varandra, utan kunna umgås utan att kramas massor.
Han vet lika väl som jag att det slutar med sex, om man börjar kramas.
Det har det alltid gjort innan.

Nu var det första gången som vi inte hade sex.
Och det är otroligt.

Men fy så jag saknar.