Var är du?

Skit.
Nu kommer den där välbekanta saknaden efter närhet igen.

Särskilt drygt är det då jag känner en tillfredställelse i att ha fått uppleva det mysigaste någonsin.
Men sen få gå runt och sakna det är ju bara nåt så förbaskat dumt.

Jag kan inte sätta fingret på vad exakt det är som har fastnat i mig, någon känsla som kommer fram lite då och då.

Det bästa av allt är nu beviset på att det finns minst en där ute som kan ge mig det jag vill ha.
Och det känns fruktansvärt, underbart trevligt.
Nu gäller det bara att finna den mysigaste och den bästa personen för mig - som är en och samma person.