Jag kom just underfund med att jag inte har berättat om en liten sak som hände i helgen, och som sen fortsatte!
Jag festade med ett par arbetskompisar och strax innan vi åkte in till krogen för att skaka om oss lite, tog vi en sväng förbi ett hus på en gata i närheten av jobbet.
Jag fick bara reda på att personen i fråga hette "*censur*" och det var tydligen samma kille som en av jobbarkompisarna hade försökt få ihop mig med under en arbetsdag.
Hon skickade sms i bilen där det stod att hon hade en här bredvid sig som behöver sig ett hugg!
Han bjöd oss dit på lite kaffe, vilket självklart aldrig blev av.
Och så träffades vi! Inget konstigt med det. Hej och hej och trevligt att träffas och jaha, är det du!
..Tills ett par kompisar till honom nämnde ett klipp på youtube som har cirkulerat i internetkretsar i åratal, och som jag totalt fastnade för för en himlans massa år sedan. Jag orkar inte lägga in själva filmen här nu, så du får snällt klicka här för att se vad det är jag syftar på!
Denna film heter alltså "fredrik och jag" och jag blev småkär i denna pojke mycket pågrund av att han sjunger rätt fint. Jag och pojkar som kan sjunga! Det är givet.
Dock mimar han, men ändock en röst!
Och att han dansar som han gör gör saken kanske inte så mycket bättre.
Men så till saken.
Kompisarna till denna kille började prata om ovannämnda filmen, och jag hojtade till och sa att jag vet exakt vad ni pratar om, den äääälskar jag!
Då gör de det.. de pekar på denna kille vi är hos och påstår att det är han som gjort filmen!
Vae?! Skojar du? frågar jag 10 gånger på raken.
Du ljuger?
Nej, det var han!
Ojoj, jag blev värsta galen och satte mig nära honom och tog idolkort på enbart honom och på oss ihop, sedan var jag tvungen att ta en kram också!
Självklart spred jag det vidare också till en vän.
På något sätt fick jag tag i hans mobilnummer av arbetskollegan, och smsade en hälsning ifrån min vän!
Dagen efter..
då alkoholyran hade lagt sig och jag talade åter igen med min vän - påstod han att jag måste ha blivit grundlurad. Denna kille kände han till sen tidigare, och inte fan var det han i filmen!
Jag jämförde som fan med filmen och korten jag hade i mobilen.
Då jag stod bredvid honom fokuserade jag även in blicken i hans ansikte och stirrande grundligt för att se någon likhet.
Visst fan fanns den!
Tillräckligt för att tänka "okey, han har blivit lite äldre.."
Vissa drag var lika.
och då mina arbetskollegor utbrister "men det är ju *censur*!" då filmen spelas på youtube, gör inte min övertygelse så mycket mindre.
Men denna nästa dag, då vännen påstod att jag blivit grundlurad, skickar jag iväg ett sms till denna omtalade kille och frågade om det verkligen var sant, eller ifall jag hade varit för full för att förstå sanningen.
Han vägrar svara.
Jag frågar igen, är du kopian eller originalet?
Inget övertygande svar.
Då ber jag honom att möta mig en kväll, dra på sig sina string och dansa runt lite framför mig. En liveshow, för att bevisa för mig ifall han är kopian eller originalet.
Vi fortsätter att sms, tre kvällar irad.
Vi fortsätter prata om samma sak.
Liveshow och en hel massa annat smaskigt som kanske inte är det allra bästa att börja snacka om direkt.
Men jag lyckdes tydligen flirta så mycket att jag charmade honom.
Nyfiken på mig blev han.
"inte trodde jag att du var en sådan "syndig" brud".. Haha..haha.. ha..
Ja, megasyndig. Vid vissa tillfällen.
Vi ska iaf ses, någon gång. Han har försökt få dit mig ett par gånger redan, men jag har antingen jobbat eller varit sjuk.
Nu är jag megasjuk, och ännu mer sur över att missa ännu en invit!
Dock gör det nog inget med denna nya, lite väntan gör nog bara gott.
Men visst låter det spännande?
Är han kopian eller originalet?
Ett par string och några moves - så vet jag!
torsdag, september 04, 2008
Ett par string och några moves
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar