Jag känner en sån jävla ångest då och då.
Just nu är den i full gång.
Jag är just hemkommen ifrån Linköping efter att ha tillbringat helgen där. Kramade hejdå till J och P på stationen. "Vi syns om ett år!" (vilket vi i och för sig hade haft mellan oss från nu och då vi träffades senast, men vi var åtminstone i samma land under tiden!).
Nu känner jag mig fullständigt stressad över allt och shit ska jag verkligen göra det här? Varför i helvete gör jag det här?
Haha, jag ställer samma fråga gång på gång, ändå vet jag ju redan svaret.
Jag gör det för att jag inte förstår varför jag gör det!
Svårare än så är det inte..
Jag är den där tjejen som folk som kände mig förr aldrig skulle kunna tänka sig att se mig göra en sån här sak. Som en av mina barnreferenser sa, min favoritförskolelärare på förskolan jag praktiserade på 04-05. Då jag mötte henne igen i våras, efter att inte ha setts på flera år.
Jag var klädd i färger, jag hade linser, jag var helt förändrat, och 30kg mindre.
Hon tittade på mig och sa "Jag blev helt förvånad när du ringde mig, jag trodde aldrig att du skulle kunna åka iväg så här. Men när jag ser dig nu, dina ögon ser så glada ut.. Stor skillnad från förr."
Jag vet själv att jag inte skulle göra en sån här sak egentligen.
Men jag är en utmanare av mig själv, därför måste jag!
Och shit vad skoj jag kommer att ha.
Det är bara INNAN jag är där som är den jobbigaste biten..
Fyfan, säger jag bara.
Jag ska göra, det och det och det..
Packa allt jag ska ha med mig, packa ihop allt jag INTE ska ha med mig och frakta till mormors förråd i Alingsås.. Och bara allt det kommer ta hela veckan.. Fast det är redan på tisdag som jag åker till mormor..
Och träffa alla folk jag kommer åka iväg ifrån.
Särskilt denna kille jag börjat krama på sen några veckor tillbaka.
Vi ska lyckas ses i veckan, och jag har även bokat in en träff på lördagen.. dagen innan jag åker.
Och jag känner sånt sablans stort tryck i magen.
Så mycket, men ändå så lite.
Och så ska jag jobba torsdagkväll! Jag funderar starkt på att ringa och säga att jag inte kan, för det blir alltför stressigt. Har tänkt på det i flera dagar..
En hel kväll försvinner.
Vi får se hur jag gör.
Men detta är i alla fall inbokat.
*Åka till Mormor och Tisdag.
*Träffa killen förhoppningsvis på onsdag om jag får som jag vill! alternativt torsdag om det inte går dårå.. hur det nu blir med jobb.
*Ha en liten familjeträff här hemma på fredageftermiddag.
* Ha en sorts fest-träff-hejdå-sak med massa vänner på fredagkväll, kommer kanske en hel del.. Bjuda på lite mat tror jag, inget superi! (Det är en stor skillnad på superi och att dricka!)
*Och lördag ska jag tydligen tvätta kläder..
*och även träffa M och äta på kinarestaurang. Våran lilla hejdåsak. Trevligt att ha intimt så med en vän!
*Och sist men absolut inte minst, så ska jag krama killen som om jag vore en sugpropp.
10.40 sitter jag på flyget till New York, med mellanlandning i Frankfurt.
söndag, september 28, 2008
Den där lilla stressade ångesten
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar