Igårkväll stod jag och E och pratade om sex, mens och graviditet.
Men mest det där med att sätta på kondomen lite försent, och att försatsen borde vara tillräckligt för att bli gravid på.
Jag blir sällan orolig över att jag går över tiden eller sådana saker, särskilt eftersom jag knappt ens har koll på datum.. fast lite bättre koll har jag nu.
Men så kom jag att tänka på.. att.. jag kan ju, teoretiskt, vara gravid, eftersom kondomen kom på lite försent och sån där försats befann sig där, och den glider in och hoppsanhejsan.
Man vet ju aldrig.
Idag gick jag på toaletten, och jag hade fått mensen.
Ett bevis på att jag inte är gravid alltså. Trots att jag inte har varit orolig över det.
Men.. varför är det alltid så att.. såfort man pratar om mensen, så kommer den?
Samma sak som för några dagar sedan.. jag låg i soffan och grät.
Mest över hur saker är och saknad och närhetsbehov.
Dessa tårar kommer på ett ungefär en gång i månaden, men jag fattar fan aldrig hur det hänger ihop.
Det måste ju bero på att mensen är påväg.
Många blir ju extra känsliga då.
Varför kan man aldrig få in det i sin skalle att det möjligtsvis beror på det?
Nejnej.. jag förstår det aldrig.
Nästa gång jag ligger och gråter, om sisådär en månad, så ska jag försöka få denna kloka insikt att.. helvetet är påväg.
Ett helvete av bevis.
En positiv sak är att jag slipper skiten på min inflyttningsfest!
lördag, juni 23, 2007
Röda tårar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
hehehe, se man kan nästan alltid se nått positivt i det negativa :D kramelikram!
Skicka en kommentar