Sommarjobb

Det har hänt en hel del sedan sist jag skrev något här.
Flera dagar har sprungit förbi mig också, eller med mig närmare bestämt.
Det har hänt saker på flera områden!
Ska jag berätta allting nu så kommer det sluta som ett långt inlägg, men det hör å andra sidan till vanligheten.. Jag börjar med en av sakerna.

Jag var på en intervju i tisdags angående sommarjobb inom kommunen på boende, med olika sorters rörelseförhinder och liknande saker, mest med ungdomar. De ville gärna träffa mig eftersom jag varit så på och ringt om och om igen, varit aktiv.
Dock fick jag ett samtal till min mobil då jag var uppe på förra jobbet och hälsade på min bästa jobbarkompis som gick sista dagen. De meddelade mig om att det tyvärr inte blev något för mig trots allt; det fanns inte tillräckligt med timmar, veckor, för mig. Istället skulle de dela upp det som fanns kvar till de andra som redan fått anställning av något slag.
Allt hopp gick alltså direkt till torsdagens intervju, personlig assistent i Trollhättan.
Får jag inte det så blir det att ringa förra jobbet på fredagen och meddela att jag kommer jobba där i sommar ändå.

Hur det gick? Hon tyckte enormt bra om mig, och det första jag fick göra var att skriva i en massa papper angående sekretess och lite andra saker. Då jag ställde frågan ifall det är givet, kommer jag få sommarjobb? Hon visste inte riktigt, och då sa jag som det var - jag måste få veta nu, eller senast dagen därpå, för jag måste meddela mitt gamla jobb om hur det blir.
Hon började ringa runt, blev till en tant (dam?), där hon berättade om mig, hur trevlig jag verkar och att när man väl hittat någon bra så ska man göra allt för att behålla dem! Det beslutades att jag skulle komma dit kl 15.30 senare på eftermiddagen, och kommer jag överens med denna tant - brukaren, så skulle jag få sommarjobb där. Skulle bli inskriven under så många tider som det gick. Allt hängde på att bli omtyckt av en tant! Under en tid kändes det som om hela mitt liv hängde på tantens omtycke. Lite väl dramatiskt!

En halvtimme innan det var dags att ta bilen och köra iväg så ringer telefonen.
Det är Vänersborgs kommun, inom demensteam - hemvård, som undrar om jag är intresserad av att jobba hos dem. Men vafan, tänkte jag, rena rama ketchupeffekten! Vad gör jag nu då?
Jag ringer upp dem igen efter en stund, då jag funderat lite och bollat lite tankar med mamma och B. Jag förklarar läget, att jag alldeles snart ska till ett annat kanske-jobb och samtidigt att jag även är intresserad av detta nu, men att jag också har väldigt bråttom, är stressad inför att svara mitt gamla jobb. Därför måste jag träffa de som vill träffa mig för detta nya, redan samma dag eller på fredagen - ifall jag inte skulle få personlig assistent här i trollhättan!
Det var ett jävla liv, och jag stressade på dem som fan, och de ringde runt till sina chefer.
En kvinna skulle ringa upp mig på fredagen, så skulle saker ordnas på något sätt.
Pust och stön, väldigt många beslut att fatta på kort tid!

Så kom jag tillslut hem till denna tant som skulle vara den sista pusselbiten för mitt sommarjobb. Mötet gick bra. Det var lite annorlunda än vad jag hade format bilder i huvudet inför det. Men efter cirka 2 timmar bestämde vi på plats att det inte var något stort fel på mig. Redan dagen därpå skulle jag få gå bredvid. Fredag. Samma dag då jag skulle meddela förra jobbet.
Men jag kom dit dagen därpå, klockan 07.00, slutade 15.00. Det gick bra. Det var väldigt segt i början, de första timmarna kände jag mest för att åka hem - jag trivdes inte. Men efter ett tag kom jag in i det mer, och som flera säger - det är bara över sommaren.
Jag går bredvid igen på tisdag, 07.00-15.00 och även 2 juni kl 15.00-21.00, för att prova på både dag och kväll. Det finns natt också, men vet inte om jag kommer få det. Återstår att se!

Samtidigt som jag var där ringde vänersborgs kommun om detta demensteam, jag sa som det var på nytt, att jag nu faktiskt har fått jobb - antar jag, jag går redan bredvid - men jag ska ta reda på mer, schema, tider etc, etc. på måndag, ringa enhetschefen och diskutera, och sedan ringa upp Vänersborgs Kommun igen och se hur det kan bli där.

Jag har funderat en hel del över detta, hur jag ska göra. Ska jag strunta i trollhättan och ta vänersborg, eller ska jag ta trollhättan och strunta i vänersborg? Jag får dåligt samvete i det senare iom att jag redan börjat gå bredvid. Men just nu står det på att jag stannar i trollhättan - beroende på hur alla tider ser ut, och samtidigt försöker få i Vänersborg också. Kanske inte samtidigt, lite svårt, men andra veckor kanske, senare. Vi får se.

Men från att inte ha något förslag på jobb överhuvudtaget, så jagar plötsligt flera jobb mig.

Och vad jag gjorde på fredagen då jag kom hem?
..ringde förra jobbet och tackade nej till sommarjobb.
Jag är fri, äntligen fri!