Resedagboken

Jag pratade lite med min syster idag om detta med att fortsätta skriva på denna blogg om min USA-vistelse.
Jag hade nämligen lite bekymmer om detta med att ge ut bloggen till alla jag känner, eller ja, familjemedlemmar.
Vissa kan hitta adressen hur lätt som helst, andra kan det inte om de inte känner till den.
Mamma sitter å andra sidan aldrig på internet, men jag vet att hon skulle vilja läsa om saker, på samma sätt som syrran gjorde det då hon var på Mallorca. Hon skrev i sin resedagbok, som mamma kunde öppna med hjälp av min lillebror.

Saken är alltså, jag vill fortsätta skriva i denna blogg, men vill jag verkligen släppa in allihopa hit in? Syskon, föräldrar, släktingar och hela galoppen?
Nej, jag vill ju inte det. Trots att jag inte är anonym så finns det ju ändå en mycket mindre risk att folk hittar hit ifall jag låter bli att ge dem adressen.

Därför kommer jag förmodligen göra så här; Jag startar min egen resedagbok, och skriver in samma saker som jag skriver i denna blogg! Dock kanske bara vissa inlägg, kanske inte allt, det beror på! Men oavsett, så kan jag ha två olika sidor där jag skriver samma saker, på så vis skiljer jag dem åt.
Tack syster, som var intelligent nog att komma på det!


Uppdatering: Jävligt surt bara att någon jävel har snott mitt kära nick på resedagboken! En kvinna som inte ens varit inloggad sedan februari 2007, och som inte rest någonstans överhuvudtaget! Baaah, kan man inte ta bort inaktiva knäppisar som snor andras nick? (Jag låtsas för tillfället att jag har patent på det..) (och nej, personen i fråga är ingen jävel eller en knäppis egentligen, men hur argt låter det att skriva något snällt?)