Singelliv

Som de flesta nog redan har förstått så lever jag ett sådant där singelliv.
Det har jag egentligen gjort rätt länge, men det är bara i några månader som jag verkligen har utnyttjat det.
Jag har nämligen knappt ens förstått det själv.

Jag lyckades förändra mig själv i våras.
Och sen lyckades jag även förändra mitt synsätt och inställning till saker och ting; plötsligt händer allting på en gång.

Först stod jag och kramades med en, då, okänd kille på midsommaraftons kväll. Sen cyklar jag över till en snubbe mitt i natten och sover över. Sen cyklar jag över ännu en gång till och idkar lite trevliga saker. Sen dyker andra intressanta upp. Sen inser jag att jag inte är kär i någon; men ändå håller på. Sen får jag upp ögonen för ngn annan. Och så går det runt. Om och om igen.

För några minuter sedan sa jag godnatt till Mr T.
Vi retades igen. Drygade.
Självklart när det gäller sex.

Jag sitter inte fast i honom, men han har ändå lyckats hålla sig kvar någonstans i huvudet. Vi lär träffas igen - frågan är bara när.
Och jag skulle cyklat över för tredje gången nu ikväll, om han inte hade varit mörbultad efter en rugbyhelg ;-).
Jag skulle inte ha sagt nej med andra ord.
Dock är jag fortfarande lite.. anti. Han visade ju en negativ sida; som han nu ikväll visade att han så väl vet om.

Ah.
Singellivet fortsätter.


Förövrigt var 8 åringen som nu är 12 år äldre + het upptagen med en flickvän. Det luskade jag ut igår av min lillebror; som beodrade mig att hålla fingrarna borta.
Jo. Broderns kompisar är ett lite.. "rör-ej". Men eftersom han redan har flickvän är det totalt förbjudet. Jag vägrar vara med någon som är upptagen.
Sååå, det kastade jag undan direkt.

Får hoppas jag drömmer en lika trevlig dröm inatt..