Osäker dejting, men ack så trevligt

Så, hur går det nu då med min lilla dejt?
Det hoppade fram en fnurra på tråden som anländes i samband med ett sms, där "jag vill avbryta" stod skrivet.
Tack vare att jag just i det ögonblick talade med en ny bekantskap som har en förmåga att kunna hjälpa till i alla möjliga situationer lyckades jag formulera mig tillräckligt väl, även tack vare min egen förmåga att veta vad jag vill, för att få till ett möte för att prata igenom allting innan vi säger tack och hej, leverpastej.

Jag ville inte göra det än, saker och ting föll på plats och jag kände att jag ville utforska lite mer.

Väl där, hemma hos honom, blev det matbjudning och filmtittning och efter en stund även en hel del mys.
Innan det blev ännu mer sa jag "Nej, vänta, vi har inte pratat än".

Det slutade med att ingenting avbröts, vi bestämde oss för att fortsätta, men i lagom takt och med öppna kort, rakt och ärligt.
Väldigt osäkert fortfarande, men saker och ting visar sig förhoppningsvis med tiden.

Det är så läget är nu.
Och det finns en hel jädrans massa mer saker att berätta om, men för en gångs skull är jag sparsam med mina ord.
Det känns bäst så helt enkelt.