Ekonomiskt välmående

Det känns en aningens drygt att jag håller på att byta ner mig ekonomiskt igen.
Nu lever jag på en lön som är cirka 3-4k mer än det jag levt på i över 2 år innan.
Och om ett halvår lever jag kanske på nästan det jag hade innan, fast kanske liiiiiite mer.

Rent ekonomiskt så är det förbannat idiotiskt.
Men det går inte att sätta det före mitt välmående.
Trots att det känns drygt, så gör inte pengarna att jag mår bra.
Saker och ting är enklare och man slipper tänka på varje liten sak man gör, för att få pengarna att räcka till. Det har jag å andra sidan hittills inte kunnat, men snart så.
Men byta ner sig 3-4k för att starta ett nytt liv?

Det är värt det.
Hoppas jag.

Det är det jag försöker komma underfund med.


Har du också slutat jobbat, flyttat från staden du har bott i sen du var 10 år och börjat om på nytt genom att bli student, utan att ha en aning om vad som ska hända härnäst, eller vad du ska studera?
Hur gick det?
Please, tell me.

Om 1½ vecka blir det Göteborg och studievägledning. Kanske vet jag mer då.