Efter regn kommer solsken.

Jag är en obotlig optimist känner det ofta som.
Jag mår dåligt av folk som är negativa, som drar fram alla negativa bitar.
"usch, vad mycket den kostade!" "..men den är snygg!"
"Illa att de tog lån, lån är läskiga" "..men lägenheten de skaffade är bra!"

Det finns så mycket negativitet att jag ibland vill spy galla över allt (såg du det komiska där?).
Varför inte vända på steken och se det från ett annat, klarare, ljus?
Från ett annat håll, en annan sida - istället för att göra sig ännu mer besviken och deppig.

Å andra sidan finns det inget som säger att det är olagligt att vara negativ.
Jag är det också ofta, ibland orkar man inte vara positiv.
Och om inte negativitet existerade skulle heller inte positivitet stråla över jorden.

Men till en viss grad, snälla?
Folk som alltid är negativa, varje gång man pratar med dem, de blir jag så..
trött på.

Efter regn kommer alltid solsken.
Tänker man tvärtom blir allt bara så.. mörkt.. redan i förväg.