Politik när den är som värst

Idag fyller en familjemedlem 20 år.
Under tiden som vi satt och mumsade våfflor kring bordet diskuterades det politik.
Som vanligt, förstås.
Och som vanligt blir jag förbannat frustrerad och vill gå därifrån.
Tacka fan för att jag kan sätta mig bakom min storebror's åsikter, annars vore jag ensam kring hela bordet bland familjen. Samma sak var det under jul - då var det min syster som stod för samma åsikter som mig.
Det som är mest frustrerande är att det är MIN familj!
De ska inte hålla på så.
Men jo, självklart ska de göra det ändå..