En sjuhelvetes känsla

Jag skrev på kontraktet idag.

Lägenhetstyp 2 rok
Area m2 60,5

Exakt så står det. Med samma adress som innan. Sen har jag även fått min första hyresavi, för Juni månad. Det är rena rama otroligt. Eller coolt. Eller något annat fräckt ord.
Men det mest fantastiska av allt är att jag nu står helt fri, helt på mina egna ben.
Det har jag suktat efter ända sen jag tog steget och klev ur gyttjan jag satt fast i hemma, då jag tog steget och fann mig en egen lägenhet, där jag kunde visa vem jag egentligen är, och att jag klarar mig själv.

Då jag flyttade hemifrån för snart 3 år sedan var det socialkontoret som hjälpte mig ekonomiskt. De hjälper egentligen inte vem som helst, man måste tydligen har någon särskild orsak till det - eftersom det handlar om en flytt hemifrån, det innebar ju en större utgift för dem. De hjälpte mig. Men pågrund av mitt leverne, då jag fann min lägenhet, så var jag tvungen att ha en underskrift ifrån en borgensman, som i mitt fall blev en kvinna i form av min syster. Hon skrev på papper.
Hon skulle med andra ord ta smällen om jag inte kunde betala hyran. Eller om något annat sabbade sig. Det fanns med andra ord fortfarande ett kryphål ut ur vuxenvärlden, ur jag-klarar-mig-själv-och-står-på-egna-ben-världen. Den som jag tidigare inte har varit tillåten att stå i, trots att jag blev kastad dit alldeles för tidigt.
Jag insåg idag då jag gick ifrån hyresvärdens kontor och hem mot mig att jag numera, om två månader, är fri.
Totalt fri.
Jag är själv, jag är beroende av mig själv. Oavsett ifall jag aldrig varit beroende av min borgensman tidigare, så har den ändå funnits där. På papper. Teoretiskt.

Det är kanske ingen stor sak för många, but it's a big deal for me.

Hyresvärden sa till mig då jag skrev på kontraktet att jag nu faktiskt inte behöver en borgensman längre. Jag visste inte det innan jag klev dit, hon nämnde tidigare att det förmodligen kommer bli likadant som sist. Men jag slapp.
Jag har ändrat mitt leverne.
Jag har blivit fri.

Och nu flyger jag, utan skyddsnät.

Och det är en sjuhelvetes känsla.