torsdag, maj 18, 2006

Always look at the bright side of life

Det måste finnas en jävla lag på att allting alltid måste gå åt helvete.

Igår planerade jag att börja en timme tidigare på jobbet för att få ta del av alla de saker de redan gjort färdigt då jag kommer dit i vanliga fall. Det innebär även att jag får sluta en timme tidigare än i vanliga fall.
I dessa planer fanns även en tanke om att hinna åka och handla lite snabbt innan min tvättid börjar. Vore ju trevligt ifall katten som exempel fick lite mat.
Eftersom jag i annat fall enbart har cirka en kvart på mig att fixa iordning smutstvätten innan det är dags att kuta ner till tvättstugan, har jag lite svårt för att se mig själv hinna dra till affären innan mellan varven.

Sagt och gjort, den enormt morgontrötta S, vilket då är jag, tar sig upp en hel timme tidigare, närmare bestämt klockan 05.00, och gör iordning sig. Hela tiden känner jag ett slags vemod över att komma iväg så tidigt, mest över att jag som alltid är nervös över nya arbetsuppgifter.
Jag har ju aldrig kommit till jobbet vid denna nya tid.
Precis då jag dragit på min jacka hör jag en bil åka förbi, det låter som om bilen kör i vatten så jag springer snabbt till balkongen och öppnar för att se ifall det regnar.
Mulet.
Jag beslutar mig för att snabbt som sjutton klä på mig den andra jackan istället, den som tål vatten, sen bär det av ut.
Efter halva vägen börjar jag fundera på hur många som åker bussen vid den här tiden, och strax kommer jag på en sak och letar febrilt i fickorna.
BUSSKORTET!
Den jäveln ligger i den första jackan, som alltid.
Jag gräver efter pengar istället och hoppas på att jag i alla fall har glömt lite pengar i fickorna. Men icke, självklart stoppade jag bara ner maestro och idkortet. Men vad jag har hört är det liiiiiiiiiiiiiiiiiiite svårt att åka buss med dem.
Jag går hemåt med sprudlande tankar om att.. äh.. helvete, jag kommer inte hinna, fan, jag missar bussen, varför i helvete händer det här? självklart att det skulle hända!
Men då jag kommer upp i trappuppgången snabbar jag på lite. Kanske, kanske, kanske har jag tur? Det vore ju himmelskt om bussen IDAG vore försenad, eller hur?
Jag kutar tillbaka till bussen och hoppas på att det är massor som börjar jobba vid denna tid.
Då jag börjar springa inser även jag att jag komma vara helt död på bussen om den väl uppenbarar sig i tid för min del. Men så kommer ögonblicket då jag blir tvungen till att bromsa in och sucka och vända mig om. Den blå jävla bussen åker förbi. Jag får knalla hem igen. Och sitta och göra nada i en hel timme.
HELVETE!

Men jag har hört att man ska försöka se positivt på allting. Always look at the bright side of life, som kocken som just slutat på jobbet sjöng då han just tappat ut all dagens lunch över en brunn där man skrapar ner vatten.
Så, okey. Min tur.

1. Jag fick öva mig på att lägga mig lite tidigare.
2. Jag, den oerhört morgontrötta människan, övar sig även på att ta sig upp tidigt.
3. Förmågan att inse att det är brutalt idiotiskt att köra en bil tidigt på morgonen så att jag hör den, därför är det väldigt bra av mig att jag inte har tagit körkort än!
4. Det är ingen idé att gå till balkongen och titta ut, när vädret uppenbarar sig bör man bara känna sig överraskad, livet blir mycket roligare då. Uppenbarligen.
5. Det är bara onödigt att byta jacka, den första jackan var ju ändå snyggare, men HEY, nu vet du det!
6. Jag fick en del morgonmotion. Jag gick ju ändå fram och tillbaka, och delvis sprang. Måste ju vara för något som jag var helt varm och äcklig då jag åter igen kom hem. Det sägs vara bra att träna på morgonen.
7. Det var helt enkelt inte meningen att jag skulle börja tidigt idag, det var med andra ord bra att jag missade bussen, annars skulle jag ju börjat jobba utan att veta att jag inte borde ha gjort det!
8. Jag får ett tillfälle att öva mig på att tänka positivt då jag mest av allt känner för att lägga mig i sängen och mögla.

Så.. always look at the bright side of life..

Jag fick ju ett himmelskt bra inlägg till min blogg, eller hur?
Jomenvisst vettu..
Och jag har lyckats sitta och skriva länge, så nu har jag bara 16 minuter kvar tills jag måste gå till bussen!
..nu är det bara för mig att komma ihåg att busskortet numer ligger i den andra jackan.

Inga kommentarer: