Det brast.
Och jag hann inte riktigt gå in i det förrän han avbröt det.
Med orden "vi ses bara som vänner, jag känner inget".
Mycket som störde mig med det, som jag sa till honom.
Mycket som jag nog kommer prata om vid tillfälle också.
Men det känns som om det är jag av oss två som har förändrats.
onsdag, juni 29, 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar