Kärlek

Jag inser att ett välmående bara kan påverkas av ens egna tankar, utan påverkan av någon annan.
Om jag går in i min egen hjärna iaf.

Det har varit mycket ilska inom mig efter mitt ex, och mycket av det kommer aldrig få något utlopp - det vet jag om. Det kommer aldrig ske, för exet är inte kapabel till att ta emot det.
Men jag är kapabel till att hantera det!
Idag har jag känt en enorm kärlek inom mig, ännu en gång.
Gårdagen gjorde mig så lycklig att jag har varit i ett lyckorus sen dess.
Och samtidigt som jag känner denna kärlek inom mig, så kan jag läsa och se saker om exet som jag tidigare har fnyst åt.

Han verkar ha funnit en bit av sin väg i livet.
Antagligen har han samma problem som han hade när jag kände honom.
Men jag tror hans val gör honom gott.
Det passar honom.
Och jag känner bara; "good för him".
Ja. Det är bra, att han hittar ut ur sitt eget elände på något sätt.

Mindre bra att han aldrig kommer förstå hur stor del jag hade i det.
Tack var mig lyckades han finna sin egen styrka i slutändan.
Men det kastar han bort totalt.
I dagens läge bryr jag mig inte om det.
det kommer och går.
Men idag, då är jag bara glad för honom.
Men mest glad över att jag bara ser det från håll.

Fokusen ligger på mig, och bara mig.

Det är en stor grej för mig.