Jag vet inte om det beror på katten att jag vaknar hela jävla tiden under natten/morgonen, varje minsta ljud han så snällt ordnar gör att jag ligger och pustar och varierar det ibland med att skrika på honom.
..eller om brist på sömnen, eller den väldigt lättväckta jag, beror på att jag sover ensam.
Jag har aldrig det här problemet då jag ligger tätt intill honom som jag tycker om att krama på.
Eller då jag har vetskapen att det bara är att sträcka ut armen lite så rör jag vid en kropp.
Jag brukade inte vakna så här förr. Jag kanske har vant mig vid att ha sovsällskap?
Förjävla störande i alla fall, för jag är fruktansvärt trött när jag väl ska dra mig upp, eftersom jag vaknat varje eller varannan timme.
Vore åtminstone skönt ifall problemet var brist på sovsällskap, för botemedlet känns ju väldigt trevligt.
onsdag, mars 19, 2008
Ofrivilliga uppvakningar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar